Vad vore ljuset utan mörker.

Från ena dagen till den andra känns det som är det becksvart ute när jag vaknar. När larmet från mobilen tjuter hysteriskt halv 6 lockar det inte någonstans att slänga benen över sängkanten (Läs madrassen, då sängen vi beställde i början av juli fortfarande inte har kommit. Nej jag är inte bitter).

Lilla prinsen ligger varm och gosig bredvid mig och jag stannar upp några minuter och bara luktar på det vackraste som finns, sovande barn. Mitt i natten kom han tassande och hade drömt mardrömmar. Här vill jag som pedagog bara säga ”skicka aldrig tillbaka ett barn som är oroligt på natten”. Behövs det så ha en madrass att lägga fram eftersom vissa barn viftar omkring värre än väderkvarnar när de sover men när de kommer på nätterna behöver de trygghet från sina föräldrar. Förminska inte barns rädsla för mörker och monster under sängen! Nog med förmaningstal från pedagogen 😉

Det jag ville lyfta idag var mörkret. Det nattsvart mörkret, som påverkar oss människor så oerhört mycket. Som gör att vi våndas inför vintern, nästan går i däck, t om kan bli deprimerade.

Jag blir själv mer trött och stundtals låg på energi när höst och vinter kommer med regn och rusk och sitt tunga mörker…

Samtidigt gillar jag hösten med alla sina vackra färger, att få krypa in i gosiga tröjor, tända ljus och krypa upp i soffan med en kopp te och mysa. Och för att inte tala om brasor, nu när vi har både kakelugn och öppen spis.

Tänk att fast jag älskar sommaren, sol och värme, att ligga på stranden med bruset från vågorna i bakgrunden så skulle jag inte vilja vara utan våra årstidsskiftningar. Jag tror faktiskt att jag njuter än mer av de varma sommarkvällarna, tidiga mornar med solen som letar sig in genom fönstret och fåglar som kvittrar, när jag vet att mörkare och kallare tider kommer.

Jag klagar jag också på mörkret, kylan och dystert väder men egentligen mer för att det hör till och är ett mer eller mindre invant beteende. Vi ska ju liksom gnälla lite på vädret.

För egentligen skulle jag inte vilja vara utan det…mörkret. Om inte mörkret fanns skulle jag aldrig uppskatta ljuset så mycket.

Det är precis som med livet i stort att utan ont finns inget gott. Utan sorg finns ingen glädje. Utan hat finns ingen kärlek. Vi behöver det ena för att kunna uppleva det andra. Balansen, relationen mellan det ena och det andra skapar livet.

Om jag aldrig hade upplevt mörkret så skulle jag inte älska ljuset så jag välkomnar hösten, vintern och det tunga mörkret.

För jag vet att inget varar för evigt, efter vinter kommer sommar, efter regn kommer solsken…

Kramar från coachen ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.